Byggarbetsmiljösamordnare under planering och projektering (BAS-P)

Man kan dyka på många uppfattningar kring vad BAS-P egentligen ansvarar för. En BAS-P är ingen teknisk granskare av tekniska lösningar och har heller inte i uppgift att hitta och ansvara för alla dessa risker.

I praktiken så ansvarar en BAS under planering och projektering istället för att:

1. Sammanställa information och underlag vad gäller arbetsmiljörisker från projektörer. De risker som avses är de som kan finnas under utförande (byggnation) såväl som bruksskedet.

2. Skapa en riskanalys utifrån detta underlag.

3. Initiera och utforma den första versionen av en arbetsmiljöplan.

4. Överlämna dokumentationen (arbetsmiljöplanen med tillhörande risker) till BAS-U.

5. Sammanställa dokumentation och risker för de som sedan ska arbeta med eller i det som är byggt (fortfarande i form av en arbetsmiljöplan).

BAS-P's expertis är därför att i ordets rätta betydelse samordna kring arbetsmiljön. Till problemet hör ofta att det finns varierande arbetssätt och även de mest erfarna BAS-P kämpar med olika rutiner och sätt att sammanställa information. Ytterligare ett problem är att arbetsmiljöplanen och dess befintliga mallar är utformade som en slutprodukt och inte ett verktyg. 

Med BAMS så får du däremot ett intuitivt verktyg som följer med från planering till bruksskedet.

Nej, även om man kan stöta på att på flera ställen står skrivet att BAS-P ansvarar för att granska allt som projekteras och planeras inom ett bygg- och anläggningsprojekt.

Faktum är att Arbetsmiljöverket själva uttrycker sig så klumpigt kring beskrivningen av BAS-P, vilket inte har någon grund i arbetsmiljölagen.

För enligt arbetsmiljölagen §7 så bestäms det först och främst att ex. arkitekter, konstruktörer (projekterande discipliner). I förlängningen (AML §7a) så ska sedan BAS-P samordna tillämpningen av relevanta arbetsmiljöregler. Vilket rent konkret innebär att man med hjälp av det underlag kring arbetsmiljöfrågor som projektörer tar fram ska sammanställas.

Självklart så behöver en projektör ofta hjälp. Att då arbeta med ett systematiskt arbete som innefattar checklistor (anpassade för rätt disciplin) är ofta en stor hjälp på vägen för alla inblandade.

Det beror helt på förutsättningarna.

I mindre projekt så är det vanligt att projekt- eller projekteringsledaren tar på sig rollen som BAS-P och därmed närvarar under hela projekteringen.

Men i större eller mer komplexa projekt så rekommenderas det att BAS-P är en separat funktion. Och där är det inte behövligt att vara med vid varje diskussion och lösning i projektet. En BAS-P ska nämligen kunna luta sig tillbaka på att de som projekterar och planerar har kunskap eller verktyg för att kunna identifiera vilka arbetsmiljöregler som gäller.

Men så är inte alltid fallet. En lösning att komma runt det är att jobba med arbetsmiljöchecklistor som sedan stäms av under projektets gång.

En tidigare rekommendation har varit att överlämning ska ske genom ett gemensamt möte där man går igenom hela arbetsmiljöplanen.

Men många BAS-U vittnar om att det sällan eller aldrig görs en ordentlig överlämning av varken arbetsmiljöplan eller information kring hur arbetsmiljöplanen har tagits fram.

Med BAMS så får BAS-U däremot tillgång till både de checklistor som projektörer har tagit fram och den information som BAS-P har sammanställt till en första arbetsmiljöplan.

Det vet man sällan. 

Ansvaret att utse någon som gör arbetet ligger hos byggherren. Ofta så ges någon helt ny person ansvaret att som ny BAS-P göra den sammanställningen.

Om du är BAS-P i ett projekt så ska du därför alltid se till att vara tydlig i din uppdragsbeskrivning och vid överlämning av dokumentation till BAS-U.